Det är som ett dominospel. Faller en bricka faller på något sätt alla andra bitar också. Det känns inte som en förlust, det känns faktiskt nästan ingenting. Jag har slutat känna, slutat bekymra mig & slutat bry mig. Det är som om jag ställt alla mina känslor och hela min kropp på off. Det finns en gräns för hur mycket negativa besked, motgångar & förluster en individ klarar av att ta. Jag tror att jag har uppnått den gränsen, och det är därför min kropp helt enkelt bara har slutat att fungera. Det känns inte hemskt, jag är inte deprimerad och jag mår inte dåligt. Jag behöver bara en ny start på allting. Få börja om från början och göra allt som har gått fel bra igen. Jag har fått en andra chans att börja om, så jag tänker ta den. Även om det känns lite jobbigt så är det skönt, och det är trots allt framtiden det handlar om. Så småning om kommer jag att kunna börja om igen, ta nya tag och förhoppningsvis hitta tillbaka till mig själv. Försöka att hitta den där knappen och ställa om den från Off till On. Tills dess tänker jag jobba på, skaffa mig  bra förkunskaper inför framtiden & ha förbannat roligt (: 

Take care!