Jag är fortfarande lite krasslig, men det ska nog ge med sig snart hoppas jag. Har inte varit i skolan på en hel vecka nu, så det känns lite skummt. Det känns ganska skönt att det faktiskt inte spelar någon roll om jag är där eller inte. Att jag kan vara där när jag känner för det, och att jag inte har någon stress eller press på mig längre. Egentligen kommer jag inte att behöva vara där överhuvudtaget när allting är bestämt. Men det kommer jag nog att vara ändå, för att träffa lite folk & för att jag inte helt ska tappa greppet om att engagera mig i saker och ting framöver. Det kommer ju som sagt en framtid. Men det känns bra, det är mitt eget val och jag gör det som känns bäst. Går det så gör det, annars gör det inte det helt enkelt och då är det bara att samla krafterna och ta nya tag. Jag vet hur viktig skolan är, men just nu orkar jag helt enkelt inte. Det är för mycket som kretsar runt omkring mig just nu. Allt det här med skola föll samman på något sätt, det funkade inte. Men nu ska ni inte tro att jag har gett upp hoppet och hoppat av skolan för all framtid. Nejdå, jag kommer att ”hoppa på” skolan igen, men just nu är allting bara lite för mycket upp&ner-vänt för att jag ska klara av att hantera skola och privatliv samtidigt och göra mitt bästa på båda plan helt enklet. Men det ska bli bra till slut. Just nu är jag bara lite förvirrad över alla beslut som ska fattas och saker som ska bestämmas. Men det löser sig, det gör det. Ni får hålla tummarna för mig!

:-*